Oundvikligt

By parallelliv

Vi har under lång tid kastat blickar på varandra, för varje dag blir de mer lystna. Vi nuddar varandra när vi går förbi varandra. Våra händer råka röra vid varandra. Vi ler mot varandra och vet att snart kan vi inte fortsätta så här. Vid senaste gemensamma födelsedagsfirandet så bjöds det på tårta och jag gick för att hämta en tårtbit på ett fat. Vi möttes i dörren och du såg på min tallrik och gick efter mig istället. Kontoret var tomt, alla var i andra byggnaden. Du drog in mig i ditt rum och tryckte mig mot väggen. Du viskade att du längtat efter att få kyssa mig och jag nickade. Dina läppar närmade sig mina och jag blundade och njöt av dig. Det var precis så härligt som jag misstänkte att det skulle vara. Du tog ditt finger och tog lite av tårtan och stoppade in i min mun. Jag slickade av ditt finger och log och dina ögon blev blanka. Du kysste mig igen och la din ena hand på mitt bröst och smekte min bröstvårta som styvnade direkt. Vi hörde att folk var på väg tillbaka och vi drog oss ifrån varandra igen. Jag hade svårt att lämna dig, men tog mitt fat och gick ut ur rummet. Jag kände dina blickar efter mig.

Lämna ett svar